Råvaruhandel och P1's vänsterjournalistik

Vår mat även deras

Misstro mot ”spekulanter” får inte stå i vägen för den viktiga lärdomen att handel har minskat fattigdomen i världen. Regleringar är i högre grad en del av problemet än av lösningen.

Världen har blivit mindre. Val som vi gör som konsumenter och sparare får i dag genom den globala marknaden konsekvenser för människor över hela jorden. I radions P1 hade Studio Ett på torsdagseftermiddagen ett längre inslag om råvaruspekulationens inverkan på matpriser och fattiga småbönders livsvillkor. Det hade kunnat bli intressant men blev tyvärr rena desinformationen.

För det första för att reportrarna gav en felaktig bild av en av sina viktigaste källor. För det andra för att de använde sin historia om ”spekulation” för att skapa intrycket att den globala marknaden utgör ett hot mot världens fattiga och att mer regleringar är lösningen.

Att som enskild konsument och sparare avgöra vad som är moraliskt rätt är inte enkelt. Om jag köper en vara som producerats av fattiga på andra sidan jordklotet, har jag då utnyttjat människor i underläge eller givit fattiga medmänniskor möjlighet att försörja sig?

I det enskilda fallet kan den frågan vara omöjlig att besvara. Men höjer man blicken något och i stället frågar sig om global handel förvärrat fattigdomen eller blivit en väg ur den, ger historien oss ett tydligt svar: Internationell handel har inte bara bidragit till att göra länder rikare. Under de senaste trettio åren har också andelen fattiga i världen minskat i stadig takt.

Tesen i Studio Etts reportage var att det är råvaruspekulanters intresse för livsmedel som på senare år fått prissvängningarna att bli mycket kraftigare än tidigare. Frågan är livligt debatterad bland forskare. I en aktuell rapport som tagits fram gemensamt av OECD, IMF och flera FN-organ på uppdrag av G20-länderna förs ett resonemang kring detta. Men det är en tvivelaktig glidning som görs i reportaget när det påstås att OECD har ”backat”.

Det stämmer att OECD förra sommaren publicerade en rapport av två forskare som kommit fram till att spekulation inte ökat livsmedelsprisernas svängningar. Men det som nu hävdas i rapporten som gjorts åt G20-länderna är inte motsatsen utan den mer försiktiga uppfattningen att det krävs mer forskning. Rapporten refererar den pågående debatten och utesluter inte att spekulation kan ha förstärkt livsmedelsprisernas svängningar. Men denna slutsats har inte bara övertolkats av reportrarna. Den har också ryckts ur sitt sammanhang.

I reportaget om råvaruspekulation används G20-rapporten för att förstärka bilden av att den globala livsmedelsmarknaden gör livet surt för småbönder. Men om man själv läser rapporten finner man att huvudbudskapet snarare kan sägas vara det motsatta: Framväxten av den globala marknaden har motverkat prissvängningar.

Priset på mat har i alla tider varierat kraftigt. Ena året är förhållandena idealiska, skördarna stora och priserna låga. Ett dåligt år får priserna att stiga. Efter flera år av missväxt kan priserna mångdubblas och fattiga människor pressas över gränsen mellan undernäring och svält.

Vädret kan vi inte fullt ut skydda oss mot. Men eftersom alla länder inte drabbas av missväxt samtidigt har handel blivit en räddning. Dels har områden med akut matbrist kunnat förses med livsmedel utifrån. Dels har inflödet av importerad mat dämpat prisökningarna på de lokala marknaderna.

Det kan inte uteslutas att råvaruspekulation under senare år i någon mån förstärkt prissvängningarna på livsmedelsmarknaderna. Den långsiktiga trenden är dock att vidgade marknader motverkat prissvängningar. Och vad vi säkert vet är att exportförbud och andra handelshinder som isolerat länder från den globala marknaden fått matpriserna att skjuta i höjden. Det har slagit hårt mot de fattiga.

DN

Inte att förglömma Nordkoreas ständiga missväxt och mer reglerat än så kan det väl inte bli?