Sjukvården

Kontrollen av privat välfärd måste skärpas
Ökad valfirhet är bra, men kvalitetskontrollen behöver bli bättre, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv.

Som pådrivare av privata välfärdstjänster har näringslivet ett särskilt ansvar när brister uppdagas. Viktigast nu är stärkt kvalitetskontroll. Skärp kraven, och stäng omedelbart verksamheter som inte håller måttet, skriver Anders Morin, Svenskt Näringsliv.

Uppmärksammade fall den senaste tiden sätter fingret på att kvalitetskontrollen hos utförarna av välfärdstjänster behöver förbättras.

Eftersom näringslivets organisationer varit pådrivande när det gäller att valfrihetsreformerna genomfördes har vi också ett särskilt ansvar för att medverka i en konstruktiv diskussion om hur hittillsvarande brister ska kunna avhjälpas.

Under de senaste 20 åren har medborgarnas valmöjligheter och egenmakt ökat på många sätt. För tjugo år sedan anvisades elever till skolan närmast bostaden och den som behövde träffa en läkare tilldelades ett sjukhus eller en vårdcentral av landstinget. Idag har den enskildes valfrihet ökat betydligt och inom skolan och primärvården är kundnöjdheten högre i de privata alternativen. Personalen har fått fler arbetsgivare att välja mellan och övergången till privat drift är i många fall förknippad med högre löneutveckling för de anställda. Antalet och andelen kvinnliga företagare har ökat.

Inom enskilda upphandlingar har det också varit möjligt att förbättra kostnadseffektiviteten, det vill säga få ut mer verksamhet för skattepengarna. Inte minst inom skola och vård har framgångsrika företag kunnat expandera genom att förena innovativa sätt att organisera produktionen med noggrann kvalitetskontroll.

Det har dock funnits brister vid utvecklingen mot ökad mångfald och konkurrens som det är angeläget att åtgärda, så att de möjligheter till ökad kvalitet och effektivitet som konkurrensen medför får fullt genomslag och kommer alla medborgare till del.

1. Det har ofta saknats tillgång till tillräckligt pålitliga och rättvisande kvalitetsmått. Det gäller både den medicinska kvaliteten inom vård och omsorg och tillförlitligheten i betyg i skolan.

2. Kvaliteten varierar stort när det gäller utformning av upphandlingar, ersättningssystem och system för kvalitetskontroll av utförarna. Beställaren får vad ersättningssystemen styr mot, till exempel finns det en risk att kvantitet i för stor utsträckning lönar sig i stället för kvalitet. Dessutom följs kvaliteten alltför ofta inte upp. Här har landstingen och kommunerna en stor förbättringspotential.

3. När konkurrensutsättning skett har det alltför ofta gjorts utan vetenskaplig utvärdering. Detta har lett till att möjligheterna till lärande om hur valfrihetssystem och konkurrens i välfärden bäst bör utvecklas inte tagits till vara.

Svenskt Näringsliv bedömer att en av de viktigaste åtgärderna nu är att stärka kvalitetskontrollen. Det finns ett uppenbart motiv för offentliga regleringar på detta område eftersom välfärdstjänsterna utmärks avatt producenten har ett informationsövertag över konsumenten när det gäller att bedöma tjänsternas kvalitet.

Här finns ett antal förbättringsområden, varav följande är några:

• Samtliga aktörer som önskar träda in på dessa marknader ska granskas noggrant vad gäller kompetens och ekonomisk styrka för uppdraget. Krav ska också ställas på aktörerna att leverera in uppgifter som avser utförd kvalitet och att delta i kundundersökningar.

• När väl verksamheten kommit igång måste uppföljning, utvärdering och tillsyn vara effektiv. Inspektionsbesök bör ofta ske redan relativt kort efter det att en verksamhet kommit igång. Oannonserade inspektionsbesök bör också kunna ske. Verksamheterna måste följas upp och utvärderas regelbundet mot angivna mål i avtal och tydliga kvalitetskriterier.

• Verksamheter som inte håller måttet kvalitetsmässigt måste kunna stängas med kort varsel. Detta gäller självklart såväl kommunala som privata utförare.

• Informationen till brukarna måste öka. Det måste till nationella, användarvänliga webbplatser som redovisar utförd kvalitet hos samtliga utförare inom vård, skola och omsorg så att medborgarna kan göra informerade val. Detta sporrar också utförarna att prestera väl.

• Kvalitetsmåtten måste vara tillförlitliga och rättvisande. Detta betyder till exempel inom skolans värld att kursbetyg/slutbetyg och resultat på nationella prov ska redovisas tillsammans, att de nationella proven inte bör rättas av den egna kommunen/friskolan och att satta betyg ska jämföras med förväntade med hänsyn till elevernas bakgrund och förutsättningar.

Kvalitetsfrågorna har inte fått tillräcklig uppmärksamhet under den tid som utvecklingen mot ökad mångfald tagit fart. Före utvecklingen mot ökad konkurrens var dock situationen än mer otillfredsställande. Det fanns många gånger ett outtalat – och ogrundat – antagande att det som producerades i offentlig regi var av god kvalitet. I själva verket var kunskapen om kvaliteten i den gemensamt finansierade välfärden än lägre än idag.

God kvalitet inom skolan, vården och omsorgen är det viktigaste, oavsett vem som driver verksamheten. Men i dag fungerar inte samhällets kontroll och uppföljning tillräckligt väl. Medborgarna måste kunna känna trygghet oavsett vilken utförare de väljer i den offentligt finansierade välfärden.

ANDERS MORIN

ansvarig för välfärdspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv