Sossarna

Expressen ledare: (S)å få svar som möjligt
1 geting LIBERAL 140429
Socialdemokraterna gör allt för att inte valrörelsen 2010 ska upprepa sig. Då gick man fram med en rödgrön allians och en gemensam skuggbudget med beska piller som höjd bensinskatt, fastighetsskatt och slopat Rut-avdrag. Det avgjorde valet.
Väljarnas och mediernas intresse riktades plötsligt mot oppositionen. Kritiken tilltog och alliansen gick ikapp och förbi de rödgröna i opinionsmätningarna under maj och juni.
Denna fallgrop vill dagens S-ledning till varje pris undvika. Därför har man lämnat ett slags icke-besked i regeringsfrågan och ligger så lågt som möjligt med den egna politiken. Fokus ska inte ligga på S-politiken, utan på alliansens misslyckanden.
Politiken har tvättats kemiskt ren på känsliga förslag som kan reta upp viktiga väljargrupper. Alla tidigare skattehöjningar på hushållen är borta, bortsett från marginalskattehöjningen för höginkomsttagare.
Det är operation riskminimering som gäller.

Det var därför ingen slump att måndagens presentation av Socialdemokraternas skuggbudget blev en sömning tillställning utan några nyheter. Det var antagligen precis det som var planen. Skuggbudgeten ska inte dra till sig någon massiv uppmärksamhet, som bjuder regeringen på slagläge.
Talande nog presenterar man en synnerligen begränsad vårändringsbudget på futtiga 1,2 miljarder kronor.
I övrigt nöjer sig Socialdemokraterna med att presentera en allmän inriktning för politiken - de viktiga beskeden sparar man till valrörelsen.

För regeringen är detta förstås frustrerande. Man har väntat och längtat efter något konkret att sätta tänderna i och gå i opposition mot.
Finansminister Borg och statsminister Reinfeldt gör ändå sitt bästa och går nu till offensiv mot de rödgrönas samlade önskelistor. Statsfinanserna är hotade, låter man förstå.
Denna hotbild är alliansens enda kvarvarande hopp i valrörelsen, och den är inte utan verklighetsförankring.

Det är upplagt för oerhörda bataljer när de rödgröna ska kompromissa sig fram till en fungerande politik.
Klarar Miljöpartiet och Vänsterpartiet att driva igenom smärtsamma besparingar? Och hur kommer vänsterflanken inom S och LO att reagera när vallöften sviks? Även om tillväxten väntas bli god under åren framöver stundar år av gnetande för att komma tillbaka till balans - för att inte tala om överskott - i de offentliga finanserna.

Det mest intressanta i skuggbudgeten är egentligen vad som inte sägs. S vill inte binda sig vid några konkreta löften när det gäller a-kassan och sjukförsäkringen. Det kan tolkas på två sätt.
Antingen är det ett sätt att parera risken för att återigen stämplas som ett bidragsparti. Eller så speglar det en genuin tvekan kring hur långt man ska gå i återställandet av trygghetssystemen.
Kostnaderna för sjukförsäkringen stiger redan i dag på ett oroande sätt. Att låta sjuktalen skena igen vore ett säkert sätt för S att punktera alla andra reformambitioner för kommande mandatperiod.